Folk av idag har ingen humor verkar det som och är ganska dömmande över lag enligt mina erfarenheter iallafall ...man ska vara och tycka precis som alla andra och inte sticka ut. Men samtidigt ska man försöka synas lite utöver det som är ok för att få tummen upp på fb. Om nån ifrågasätter det nån tycker så formas man om och in i ledet igen och håller till slut med för att man ska få vara med och tillhöra en i gänget. Jag har hört så många samtal där nån tycker annorlunda men sen ändrar sig och tycker lika för att inte verka "onormal"... jag vet att jag själv har gjort likadant några gånger och att man väldigt lätt hamnar där. Men samtidigt så ser jag verkligen upp till dom människor som inte gör det. Dom som går sina egna vägar utan att trampa på andra men som med bestämda steg går mot sina egna mål för att dom drivs av sin drivkraft och vill leva sina liv utöver ramen av vad som är "passande". Dom som fullständigt skiter i andras åsikter och bara lever sina liv som dom vill. Jag tycker om olika och att folk bara lever på utan att dömma och att man istället skrattar med varandra om ens olikheter och kan dela dom för att ta sig igenom livet lite mer skrattandes men med självinstinkt och humor.

Idag vaknade jag av en klump i magen av mitt förra inlägg som jag la ut då jag är rädd att det misstolkades, det var ju mer menat som ett humorinlägg på hur en ägglossning kan ställa till det hos en kvinna med pms och samtidigt att jag tycker att unga tjejer inte ska behöva skämmas för att känna lust till sex så som jag själv växte upp med att känna... men idag kändes det inte lika roligt längre.

Jag kände mig dömd som person och att jag hade gått över "gränsen" för vad som är ok att skriva om ... Men uppenbarligen är en Rubrik om ägglossning och tabu något som lockar ... för jag tror aldrig jag har haft så många läsare som igår   .

Men ärligt måste folk ta allt så Bokstavligt jämt? Vad hände med att läsa genom raderna? Vad hände med att kunna bjuda på sig själv utan att sen behöva känna skam? Jag vet inte! Eller så är jag bara känslig och uppfattar allt fel? Det kanske var många som kände igen sig i mitt inlägg men inte vågade ge sig till känna...men jag tror att min intuition är ganska bra ändå och att jag uppfattades som en grottkvinna eller nåt   ... skit samma!

Men Jag funderade först på att radera mitt inlägg men det får vara kvar, men ta det inte så bokstavligt!! Läs mellan raderna!! Det gäller alla mina inlägg!! Man skriver av känslan just då och nu ingenting mer än så. 

Vi får se om nån läser mina rader idag då...  hoppas ni får en fin torsdag. /Lollo

Japp ägglossning in da house igen då   vilket betyder att jag blir Så känslosam ja ännu mer än vanligt om det nu är möjligt ens , men tydligen så är det det  . 

Jag Vill ha uppmärksamhet och känna mig åtråd osv. hahaha ganska förunderligt hur naturen fungerar. Fast om ärligheten ska fram så är jag inte så krävande i verkligheten det här är bara hur det känns Inuti mig i framförallt just vid ägglossningen. Och Det är inte så att jag släpar mannen till sovrummet fast ibland kommer tanken hahaha fast jag är ju Jungfru så jag gillar mer att bli släpad dit av min man    hahaha  japp . Men jag tänker absolut mer på sex än vanligt under ägglossningen och Japp jag vet att det är Tabu för en kvinna att tala högt om det, men jag skriver ju hahaha   . Nej Men skämt och sido trots att det är 2016 så verkar det inte vara ett ok ämne att tala om? Väldigt Konstigt tycker jag! Och Att man som kvinna ska skämmas för att man tycker om sex? Eller känna sig slampig ...bläää för det! 

För trots att jag skriver det här nu så känns det ju väldans pinsamt det ska ni veta  , men jag vill kunna sluta skämmas för mina helt normala ägglossningssymtom :P och jag vill att tjejer ska få vara precis lika kåta som killar utan att det är något konstigt! Men så är det Inte...Eller så lever jag i fel kretsar? Men det känns inte som att det är ok för tjejer att prata om sin lust fortfarande eller att det är något utöver det vanliga/normala om man gör det? 

Men för mig vore det konstigare att inte vilja ha sex alls? Sen går det ju självklart perioder där man kanske inte är så "aktiv" hehe , men  sex är ju en del av att leva?  Och Sex är ju något som får mig att känna mig levande och jag vill känna att jag lever!! 

...men Alltid retar det nån! Men skit samma! Hur man än gör så retar sig nån anyway... Jag är jag!

Ägglossing is the shit alltså!  

Tack för att ni läser mina rader det betyder att jag finns, ha en Sexig onsdag nu hihihi     

/Lollo

Vaknade av solen redan vid kl sju men jag somnade om och vaknade vid kl 10 och då jag typ har halvsovit hela natten så kändes det tidigt hehe  ... jag hade en önskan om att drömma något magiskt inatt men jag tror inte att jag drömde något alls inte vad jag minns iallafall , typiskt!  . Jag Hade behövt drömma en dröm om magisk kärlek som var starkare än livet självt och aldrig tog slut. En dröm där du och jag var ett och inte två, om så bara för en stund. I drömmen skulle min kropp vara lika full av liv som den var innan jag blev sjuk. Mina ben och fötter skulle bära mig och springa över varm sandstrand så att sanden sprutade genom tårna. Ingen smärta skulle nå mig , inga rädslor skulle finnas. Inget vardagsliv inga måsten, bara liv! 

Men men man kan inte få allt    ...den här Dagen har iaf gått åt till att fixa hemma som vanligt med tvätt osv., sen har jag suttit med räkningar så man är ju inte direkt på topphumör just nu, men bara att kämpa på... Tankarna försöker hitta på nåt jag skulle kunna tjäna egna pengar på , något borde jag väl kunna göra trots mitt dåliga mående ... jag vill ju inte bara sitta här och ruttna bort liksom   , men vem skulle vilja anställa mig liksom?   

Jag försöker komma på nån uppfinning som jag skulle kunna bli stenrik på också men det går sådär   ...eller komma på hur jag ska hitta självkänslan att börja skriva på min bok , men det vettesjutton om den skulle bringa in några stålars ens sen ju? hahaha .

Men Ja jag har verkligen tänkt tusen tankar och tänker dagligen på olika lösningar men mitt nätverk är ju lika med noll just nu också annars hade det kanske varit lite enklare ändå? Jag inbillar mig det iaf.

Då hade man kanske lyckats hitta en lösning och kunnat arbeta hemifrån en del osv. , man känner sig så liten när man går såhär dag ut och dag in. Jag vill ju göra nåt! Jag får ju liksom inte många kronor som sjukskriven så skulle ju iaf kunna jobba 50 % och ja snart vill dom ha ut mig på arbetsträning igen , men det är ju så förnedrande och ger ju inte mig någon direkt bättre självkänsla någonstans...bläää!  Men men bara att gilla läget. Det kanske leder till något gott? Jag försöker tänka positivt hehe ... stay strong var det väl va?

Tack snälla för att du läser mina rader, det betyder att jag finns fortfarande. /Lollo

Bokstavligen!

Jag är så Hormonell idag , hej Pms? 

Sen har jag varit så yr idag stundtals väldigt obehagligt och så har jag en bergochdalbana av känslor som åker runt i min kropp... vill gråta, vill skratta, vill sova , uttråkad, samtidigt är jag fast i en kropp med typ mjölksyra utan att ha tränat ett skit   , tur man har humor på hög nivå!! 

Men Just nu har jag iallafall Blue October i mina öron som Sjunger -Hate Me (Grym låt) och jag njuter av varje sekund som jag orkar sitta upprätt och skriva några ord till er här. Solen lyser in på mig just nu också hur härligt känns inte bara det? Klockan är snart tio över sju , snart är sommarkvällarna här för att stanna  , underbart!

Ni undrar säkert också hur det går för denna lilla patetiska människa ;-) ,men det går nog åt rätt håll nu iaf förutom lite bakslag när mensen och ägglossningen är på besök hahaha   , jag försöker äta enligt porfyri också för att se om min övriga hälsa kan hitta balans... då jag ändå misstänker att jag kan ha denna sjukdom...men tycker även att jag mår lite bättre av att ha slutat äta sköldkörtelmedicinen som jag inte ens vet om jag skulle ha ätit under dessa år? Jag greppar varje halmstrå och kämpar på! En dag i taget och trots att håret blev orange istället för blont så känns allt ok  förutom yrsel som gärna kunde dra nåt gammalt över sig  . 

Hoppas ni har en grym måndag! /Lollo

Då skulle jag vilja göra nåt åt detta system som Sverige har för dom som är sjuka. Jag skulle vilja ta bort stämpeln att man väljer att vara sjuk för det är ingenting man direkt tänker att  "Ja jag kanske skulle gå och bli lite sjuk? - Det skulle kanske vara lite kul att förlora sitt sociala liv och få en kropp som inte orkar göra allt man drömmer om och att det sen i sin tur ger katastroftankar om allt...ja varför inte? Få superdålig ekonomi och känna sig värdelös som en förälder som inte kan ge sina barn upplevelser man vill kunna dela...tappa vänskap...bli stämplad som "inbillningssjuk" Ja men det Låter ju väldans kul!, det gör jag  ".... Ibland undrar jag verkligen hur folk är funtade på riktigt?

Men som sagt Jag skulle verkligen vilja att dom sjuka fick ha kvar sin värdighet längs vägen till en förhoppningsvis förbättring och om dom inte kunde bli friska att dom fick möjlighet att leva sina liv så pass bra som möjligt ändå. Att man kunde hitta nåt som gav dom glädje och som gav dom en känsla av att känna sig behövda och en möjlighet att tjäna rimligt med pengar trots sin sjukdom och att man som sjuk inte ska straffas in i det sista. 

För att vara sjuk i dagens Sverige är inte värdigt, iallafall har det inte varit det för mig. Tvärtom det har golvat mig fullständigt... trasat sönder den lilla självkänsla jag hade och trampat på mig när jag har legat utan att tveka en sekund. Jag har tolkats som en hispig person som bara är lite "utbränd" och trots att min kropp har en massa skumma symtom som inte kan skyllas på det psykiska så har man gjort det. Om jag hade blivit tagen på allvar när det kroppsliga började för mig och om jag hade fått järn tidigare och fått veta en diagnos så hade jag kanske haft kvar mitt jobb och mitt sociala liv och sluppit katastroftankar om vad som händer med min kropp... men ingen har velat lyssna förrens jag hamnade hos min läkare som jag går hos nu ex antal år senare. NU känner jag mig nästan utbränd det är det komiska i det hela...men Tacksamhet är inte ett tillräckligt ord, för om jag inte hade hamnat hos henne hade jag nog gått på antideppressiva nu ,jag hade nog inte orkat stå emot det längre då...för det är det alla läkare har velat skriva ut...Jag tror ändå att jag har porfyri för det stämmer in till 110% på mina symtom. Fick veta idag också att det inte alltid syns i provsvar under dom perioder man inte är inne i  en sk attack... jag hoppas att ett DNA prov kan ge mig svar på detta och att dom kommer att ta det nu. Har supervärk i kroppen idag ,det kommer såna dagar ibland och mina fingertoppar känns bortdomnade det känns urskumt   ... så nu ska jag koka lite te med honung och vila en stund tänkte jag. Det är svårt att lyssna på kroppen och en svår balansgång ibland, men en sak ska jag säga innan jag avslutar detta inlägg och det är Tro Alltid på din kropp om den säger att något är fel!! För då är det så. Det kan vara något litet som behöver åtgärdas som tex mer vila eller bättre mat osv. Men gör inte som jag ... tro inte att kroppen hittar på ... eller att man kan tänka bort symtom eller få kroppsliga symtom av det psykiska ... då går bara tiden och år som du kanske hade kunnat må bättre under om du hade fått rätt hjälp. Stå på dig Alltid! Tro på dig själv!!

Carpe diem!   Sol ute hörni hoppas ni får en härlig fredag! /Lollo

Allstå riktigt sjukt hur mycket ens egna tankar kan hitta på... Jag måste verkligen ha en rik fantasi iallafall   , jag skulle nog göra något bättre av den bara he he. Kanske borde jag skriva en bok om vad jag enligt mina katastroftankar ska få vara med om ...eller kanske inte hmmm... 

Nu sitter jag iallafall hemma i köket och knaprar på en banan trots att jag aldrigt trodde att jag skulle ta mig hem igen och det trots att jag fick åka med Danne till vct   ... omg alltså!... tur man har humor på hög nivå  när man har en kropp som lever sitt egna liv. 

Jag Hade dock inte Porfyri (som jag trodde det var) enligt provsvar så är tillbaks på ruta ett igen då typ... så mina svullna ballongtår asfult btw  och min röd flammiga hud lika fult det  ...som kommer och går beror på nåt annat skit ... suck! Time will tell, men min läkare säger att jag har någonting som är Galet vi måste bara hitta vad det är... 

Jag har iallafall bestämt mig för att försöka träna upp ben och fötter så kanske det blir lite bättre på den fronten vore skönt att slippa känna mig som en bambi på hal is dag ut och dag in ... så blir lite hemmaträning om en stund puh! Kroppen kommer få en chock! ...hahaha... och från och med imorgon så ska jag gå med ut med hundarna jag måste börja ta mig ut igen... Ibland känns det verkligen som att jag är mitt i en mardröm typ   ... men jag kommer att ta mig ur det här med.

En dag i taget. 

Katastroftankarna får ju bränsle av att det är något knas i kroppen ... så hoppas att jag snart får veta vad som är galet och att jag inte har gått och blivit galen på äldre dar , det är väl det dom flesta tror     iallafall enligt mina                                                                            katastroftankar   ...  Men over and out för den här gången. /Lollo

Är nervös inför morgondagen men jag försöker tänka bort det men jag känner ju hur min kropp och mina sinnen är på helspänn... kan liksom inte riktigt fokusera på någonting alls idag, så blir ett kort inlägg.

Men jag har Så Många Rädslor för att få veta på vad det är som har varit orsaken till mitt stundtals vidriga mående nu sen några år tillbaka (som inte går att förklara för nån som aldrig varit i den här situationen), eller att återigen vara på ruta ett igen...

Det får jag förhoppningsvis veta Imorgon.

Stay strong! /Lollo

Jag Vaknade ganska utvilad imorse av en snarkande liten Wilda som sov på kudden bredvid, hon är sååå morgontrött att det är galet den här lilla hunden alltså  ... speciellt när hon väl har lyckats smita upp i sängen efter att Danne har gått till jobbet   .

Idag har varit en väldigt bra dag överlag och kroppen och knoppen har varit lugn, hur skönt som helst!!... efter en vecka fylld av lite stresspåslag och katastroftänk...

Så jag börjar verkligen starkt misstänka att om jag nu har nån medfödd Porfyri (som min läkare tagit prov på och som jag troligen får svar på den här veckan), så är den nog troligtvis påverkad av det hormonella också och jag lider nog förmodligen av pms...

Vad tänker ni när ni hör ordet Pms?

Pms för mig förut var tillfälliga" humörssvängningar" och något man kallades som kvinna när man var lite "ur balans" och som på skämt. Så när jag hörde nån som sa att hon har nog pms så tänkte jag aldrig att det var något man verkligen kunde ha, att det liksom var en hormonell kaos bokstavligen!!

Utan jag tänkte mer att det var något tillfälligt. Men om pms är såhär så är det verkligen ingen lek för dom kvinnor som lider av det , det kan jag lova!!

Tänk er själva att åka en kroppslig känslomässig bergochdalbana varje månad!!

Att varje månad börja tveka på dina egna känslor och att få känslan/tankar om  att man ska bli tokig och bara tappa all kontroll.

Att varje månad vara gråtmild utan att veta varför du ens gråter.

Att bli svartsjuk utan orsak som du annars aldrig är.

Att vara sjukligt orkeslös och fylld av oro.

Att få känslan av att man inte är sig själv.

Att bli bemött som en psykisk sjuk fast du vet att du inte är det.

Att få ångest som endast kommer under pms ...osv.

Och tyvärr så Börjar jag tydligt se ett mönster där tror jag, sen en tid tillbaka   . Jag Är med andra ord gråtig och svartsjuk och superkänslig periodvis under månadens cykel och har nu precis haft min ägglossningsvecka som slutade idag ... varit så sjukt trött också i princip zombie innan idag.

Kanske är det också under min pms som mina katastroftankar tar mer fäste?

Jag skriver månadsdagbok nu för att ta reda på det och ska sen läsa och se om det följer ett sk pmsmönster...Suck! Jag vill inte ha pms också och ytterliggare bli kallad för inbillningssjuk!! Palla!! Urk! Men time will tell! 

Men pms borde verkligen inte pratas bort som något man inte alls påverkas av,  för om det är såhär det känns och om man kan må såhär pissigt stundtals under månadens alla dagar av Pms, så borde dom som har pms bli tagna på allvar och bokstavligen få en medalj i Pmsöverlevnad!! Iallafall enligt mig   .

Nej nu ska jag passa på att njuta av resten av denna kväll   , hoppas ni gör detsamma.

Tack för att ni läser mina rader. /Lollo