Jag har verkligen Sovit dåligt natten tills idag så känner mig nästan bakis trots att jag inte har druckit alkohol sen i december förra året, plus att jag har precis samma känsla i kroppen som när man är bakis. Skumt! 

Kanske är det hormonerna som spökar eller så är det något annat?

Men jag känner att jag blir låg av att må så,  såklart. 

Jag som hade tänkt tvinga ut mig själv på en liten promenad idag men vi får se om jag piggnar om ett tag och kanske når mitt mål eller om jag bara pausar genom denna dagen också, vi får se. Jag passar på att tvätta lite iallafall. Trist väder idag grått och väldans kallt nästan som en höstdag ... vart tog sommaren vägen? 

Tänker på att Jag har tid i nästa vecka till porfyricentrum också med blandade känslor, såklart. Men en dag i taget var det ja.

Jag har redan druckit två latte också men skulle vilja ta en trejde   men jag får göra mig en kopp te istället nu tror jag, intresseklubben antecknar   ... tråkigt! 

Så trött trött trött!! Och samtidigt så Uttråkad!! Och så bortglömd!! Bläää!! 

Men jag har världens bästa ungar som är mitt Allt och världens bästa sötbomb Wilda och fina Freja   , så jag är rik ändå.

Stay strong! /Lollo

Ja ni ... Nu Sitter jag här vid datorn igen och skriver lite på min blogg då ingenting blir som man tror som vanligt   , man kan inte styra livet men det vet jag ju ...suck!

Men jag fnissar som sagt just nu lite åt mig själv och tänker på hur jag har stressat upp mig själv stundtals för att vara själv med mig själv och mina tankar, men det har ju gått hur bra som helst iallafall hitills   ... Ja jisses alltså tur man har gott om humor iallafall. Jag börjar verkligen tro att det är att jag har ätit sköldkörtelmedicinen och att jag mådde dåligt av den men inte fattade det då läkaren jag hade innan min nya läkare sa att jag måste äta den och att den istället har stressat både kropp och knopp och nu måste liksom hela systemet förstå att nu är allt som det ska igen ... men det tar väl sin tid antar jag och jag får bara följa med på berg och dalbanan och se glad ut , jag som inte ens gillar berg och dalbanor, men thats life!  ... Milina och Johan är på väg hem nu och dom har handlat med sig mat till mig från donken så ingen diet idag inte  . Sen har Jag ingen direkt lust att kolla på melodifestivalen ikväll men den är ju i Sverige så det blir väl så ändå ikväll kan jag tänka mig. 

Tack för att ni läser det betyder att jag finns! /Lollo

Vaknade redan vid åtta idag av att Wilda sötbomben var kissnödig så det var bara att gå upp och släppa ut den lilla bomben   , men sen gick vi upp till sängen igen och jag halvsov nån timme imellan Wildas och Dannes snarkningar... hmmm. Så är rätt så trött idag också, för jag somnade inte före klockan två igår natt... har alltid svårare att somna när jag har mens av nån underlig anledning trots att jag e supertrött, så värdo! Tur att den snart är över för denna gång... 

Nu har Danne och Felix åkt till Tumba för att fixa med Felix moppe och snart ska Milina och Johan iväg på äventyr då dom ska hyra bil och göra en liten roadtrip ... åh saknar att vara ung helt plötsligt fast ändå inte jag var ju mest heartbroken i mina unga år hahaha    ... men jag är verkligen så galet glad över att Milina har träffat en sån fin kille som älskar henne precis så underbar som hon är och man ser hur dom lyfter varandra, precis som det ska vara och det känns så bra i mitt   . Tacksam! 

Oj vad känslosam jag är idag känner jag alltså över det vanliga hahaha ...jisses hormonellkaos hej igen? Orka! Typ! 

Jag har Haft lite konstiga tankar om att börja må dåligt och inte veta vart jag ska ta vägen , men jag måste landa i mig själv igen så det är bara att rida ut stormen om den kommer vad har man för andra val liksom? Jag ska försöka ta tag i att börja skriva på min bok idag tänkte jag när jag är ensam och kan fokusera lättare, kanske? Synd bara att mina tankar även där tycker att jag inte kan skriva en bok... men det blir ju ett bra tidsfördriv om inte annat? Jag hade tänkt skriva en roman om en kärlek som finns på film men som ändå är omöjlig då båda två är lika rädda för kärleken ... två vilsna själar som styrs av allt runt omkring... ja den kommer att handla om mer därtill men vi får se vad det blir av det hela. Nu ska jag först dricka upp min latte och bara andas en stund jag glömmer bort det ibland tror jag och Jag kan inte sluta lyssna på Blue Octobers låt A Quiet mind heller och det påminner mig alltid om hur jag alltid blev bortplockad som hemmadj på alla hemmafester man hade i unga år hahaha typiskt mig jag kan lyssna på en låt en hel natt eller i flera dagar. Sån e jag   men visst kan det vara så att man liksom bara måste lyssna om och om igen? 

Hoppas ni får en härlig lördag trots det kalla vädret! /Lollo

Jag hade ju så bra tankar och mående på dagen men nu på kvällen så känns inte allt lika självklart... inte för att jag trodde att vägen tillbaks skulle bli så lätt...

Nej!, jag vet att jag hamnat i ett tankemönster där jag kommer få rida ut alla rädslor igen , en efter en och då hoppas på att jag hamnar tillbaks i en kropp jag kan känna tygghet i igen... men jag får ta en dag i taget.

Men det är värken som kommer bara av att sitta här nu och skriva  och yrseln som kom tidigare när jag gjorde mat som gör att jag blir låg... allt hade varit lättare att bemöta om man hade en helt frisk kropp. Men min läkare säger ju att så inte är fallet, så då är det svårt att inte gå och vänta på vad som ska ske och svårt att inte tänka tankar som att jag kanske har fel på nerverna i kroppen och vad som kommer att hända med mig egentligen ? Jag tänker jobbiga tankar om att inte kunna kontrollera min kropp osv. , inga tankar jag vill tänka men dom kommer en efter en utan uppehåll stundtals plus en sorg över hela skiten och sen kommer tankar om att hjärnan ska bli förstörd av alla dessa tankar jag tänker ...suck! 

Jag vill bara få må bra igen och kunna leva mitt liv som vanligt igen , jobba, träna , åka till stallet, köra bil, dricka öl en varm kväll, sjunga karaoke, dansa, ha gemenskap, ha vänner. Sen får jag dåligt samvete då det finns så många som redan har det värre än mig så då känner jag mig patetisk som sitter här och berättar om mitt liv... Men jag är rädd. Jag är ensam. Jag är ledsen. Jag är vilsen. Jag är svag. Jag är djup. Jag är känslosam. Jag vill skrika! Jag vill sjunga! Jag vill vara jag utan att bli dömd. Jag vill skriva. Jag vill berätta. Jag är starkare än jag tror,  jag vill vill vill... 

Det gör ont att vara där jag är, det är sanningen. Så J.... Ont! 

Men Jag lyssnade igår på Niclas och Kickens nya pod och dom pratade just om det här med att många vänner försvinner när någon mår dåligt eller blir sjuk , så det kanske inte är mig det är fel på trots allt? Fast det känns ju så ändå.

Man känner sig som Ingenting. Den här bloggen blir väl som att prata med en vän och bara rensa tankar och förhoppningsvis kommer alla tankar skingras snart igen. 

På tal om tankar så Lyssnar Jag just nu på Blue October som sjunger Give me a quiet mind and I love You, until the end...stämmer ganska så bra va?   Iaf för oss med mycket tankar och alla oss känslomänniskor    ... 

Det som skapade detta inlägg var att jag imorgon troligen blir helt ensam hemma och samtidigt som jag behöver vara ensam och bli stark i mig själv igen så känns det samtidigt jobbigt varje gång och skapar lite katastroftankar ... så skumt! Eller så är det att jag tror att jag ska tänka katastroftankar och stressa upp mig själv jag vet inte...Jag som alltid har gillat så sk "egentid" hahaha patestiskt när man tänker efter ... och jag är ju inte ensam jag har ju Wilda Och Freja hos mig. Men ibland är det bara svårt att få tiden att gå också... men det blir aldrig som man tror ändå så vi får se hur allt blir imorgon... Jag vill ha en bil och börja köra bil igen för då skulle jag nog inte känna mig såhär... men pengarna finns inte just nu att gå sjukskriven suger.

Nej Nu ska jag försöka sluta tänka mer    och istället kolla på lite tv och sen sova. Sov dåligt natten till idag Danne och jag kom i säng lite sent   och sen började jag tänka på fästingar och det kliade självklart överallt sen  ... hua!!

Men Over and out för idag då och Stay strong var det ja! /Lollo

Hej hopp! Jag har ju Inte skrivit på några dagar hehe, men nu är jag här och knappar ner några rader igen till er    ... Vi åkte ju som sagt aldrig till landet sist som det var tänkt men inte på grund av mig utan det blev bara ändrat i sista sekund, så den resan återstår att upplevas den här helgen eller nästa. Vi får se när mannen har tid han jobbar väldans mycket just nu... 

Jag läste ut en bok häromdagen som heter Bara en Tanke och den var riktigt bra, så jag är peppad för att börja tänka nytt   ... jag vet att det jag tänker påverkar mina känslor och att jag måste släppa det som har varit och inte fortsätta gå och vänta på att må som då utan leva NU ... det är dit jag måste komma... Men vet ni jag tror att jag är en bit på väg och jag tror att mina sköldkörtelmediciner som jag åt förut och som nu helt lämnat min kropp, stressade både min kropp och mina tankar... Men det var DÅ och NU är NU!!! Puh!

Livet känns bra idag iallafall trots att jag har "roliga kvinnoveckan" så mår jag bättre än jag brukar göra när den dyker upp så jag är glad och tacksam, tänkte skriva det trejde ordet där också hahaha men lämnar det därhen hehe .... Heter det därhen förresten?? Hahaha Jag får det googla på det nån dag ;-). 

Nu ska jag sätta mig i solen igen jag har smörjt in kroppen så hoppas på att min kropp då är med på noterna    jag ska ta en kopp te eller kaffe och sen bara andas in liv. Hoppas ni får en grym fredag och njuter av solen! /Lollo

Idag har det varit helt magiskt väder ute strålande sol och vindbris, så det har varit sådär perfekt lagom varmt enligt mig. Jag har suttit ute en del men smörjt in mig då jag helt plötsligt verkar solkänslig också   ...orkar inte! Vad händer med min kropp? Jag skämtar om det men jag är verkligen rädd stundtals.

Men utan min humor mitt i det hela så hade jag nog ätit en massa piller nu vilket jag än så länge klarat mig ifrån trots mitt extremt dåliga mående stundtals. För att må fysiskt dåligt och att plötsligt få dålig balans inte kunna gå i vilka skor man vill och tänka på vart du sätter dina fötter till exempel , det sätter sig i huvudet och skapar fullständig kaos stundtals. Min läkare säger att det är normalt och att hon vet att det är något som är "fel" i min kropp eftersom hon har sett mina tår som plötsligt svullnar upp och min rödflammiga hud som kommit mer nu den senaste tiden och värken i kroppen som kommer och går. Men hon säger att vi bara inte har lyckats hitta vad som är fel än... men hon säger också att jag kanske måste lära mig leva med att ha dessa fysiska symtom utan att få veta orsaken för det finns så många sjukdomar, det känns svårare men jag tar en dag i taget. 

Men det är en stor sorg att som idag inte bara kunna ta bilen vart jag vill eller att åka in till stan och gå på en uteservering och sen dansa bort natten. Men jag försöker tänka att jag snart kommer kunna göra det igen jag måste tro det och jag är också tacksam över dom nätter jag har gjort det förut innan jag blev sjuk. Idag har jag också haft stor oro inför morgondagen då vi ska åka till landet och se om det står kvar ... Eftersom sist vi var där så mådde jag inte alls bra och det tar ju ett tag att åka dit...Men samtidigt så försöker jag tänka att då åt jag ju sköldkörtelmedicinen som förmodlingen speedade på min kropp och gjorde att jag mådde sämre på grund av det, jag hoppas att det kan ha varit så och att bättre tider är att vänta nu. Så jag försöker peppa mig själv och tänka att jag vill testa för att se för jag kan ju samtidigt inte bara sitta här i Viksjö och ruttna bort... men samtidigt så vill jag bara det och vila... ond cirkel? Vet inte.

Jag Hoppas iallafall att ni har haft en grym dag och får en grym kväll, vi tänkte grilla lite om en stund här vi   , tack för att ni orkar läsa om min knasiga vardag som jag har hamnat i... Stay strong! /Lollo 

Strålande väder hela dagen i dag så underbart, jag har mestadels spenderat dagen i uterummet med läsning , sen lite musik , sen lite plantering och prat med Milina & Johan ...så har min dag sett ut mestadels. En riktig slöisdag  . Men Jag Vaknade ju redan klockan 6 imorse och mådde skumt så då kom lite katastrof och tänk om tankar vilket gjorde att jag hade svårt att somna om igen en stund till , förväntansångest? Vettesjutton! Somnade om till sist iaf och gick sen upp vid klockan halv tio istället. Men det är verkligen jobbigt att inte veta vad som är vad längre utan allt blir en enda soppa i kroppen, men det är bara att kämpa på och jag är tacksam över att resten av denna dag var bra sen förutom lite värk men det står jag ut med. 

Lite trist också att ingen hör av sig till Valborg men jag börjar bli van att vara ensam utan några direkta vänner nu och jag börjar känna att det är ok. Man är inte så poppis just nu liksom... Och det är en del av Nuet jag befinner mig i nu bara. Så nu ska jag ska snart kolla på nån film och sen hoppas jag på att få sova för jag är redan galet trött iaf. Men Det är skit och bli gammal hahaha   , man minns ju Valborgar man spenderade utomhus och nästan frös ihjäl på kuppen då kylan och ens val av valborgskläder ofta inte gick hand i hand direkt, men men då var man ung och alert anyway , så inget spelade ju någon roll då  . Men visst är det Kul med minnen som ploppar upp då och då? 

Hoppas att ni har en fin Valborg där ute!   

/Lollo

Jaha Magnetkamera igen då ... denna gång vill min läkare se över mina nerver och det känns lite läskigt att få svar på hur det ser ut där inne i systemet  då jag har så skumma symtom till och från  och sen är ju undersökningen i sig mindre kul när man lider av cellskräck. Men ändå säkert bra att kolla och jag klarade det ju bra sist men det var för att det var en Grym tjej som jobbade där då och som nu har slutat så klart ...Så jag ringde nyss till Sabbatsbergs Röntgen och frågade om deras "öppna" kamera men jag vet inte om den är så mycket bättre   men får väl testa den istället då, men då måste jag ringa min läkare och be henne skicka remissen till Sabbatsberg istället för Vällingby krångel krångel...Varför är man inte bara en modigare person utan cellskräck och utan diverse krämpor? Bläää på mig... men så är det.

Usch , Idag är verkligen all min energi som bortblåst och jag ser bokstavligen ut som ett spöke också hahaha skrämmande ...och allt känns verkligen bara tungt idag. Men jag ska pausa en stund och sen gå ut och plantera lite blommor sånt brukar kunna ge ny energi   ... och sen ska jag försöka orka fixa lite i uterummet nu om solen kommer fram som dom har sagt att den ska göra till Valborg, hoppas!   ... en dag i taget. 

Härlig fredag på er! /Lollo